Progression

Progression i utbildningen innebär att studenterna ges möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de förvärvat mellan grund- och avancerad nivå, liksom inom respektive nivå. Tidsordning och förkunskapskrav kan också utgöra kriterier på progression eftersom ämnena eller ämnesområdena kan vara olika strukturerade. På program där undervisningen bedrivs integrerat över ämnes-, institutions- och nivågränser (t.ex. yrkesinriktade program på avancerad nivå) kan progressionen erhållas på programmet som helhet.

För att möjliggöra planering av progression krävs tydliga lärandemål i form av förväntade studieresultat (se Förväntade studieresultat) som visar lärarna vad studenterna redan behärskar och som man alltså kan bygga vidare på.

Kunskaps- och förståelsemål

När det gäller kunskaps- och förståelsemål kännetecknas progression i studierna allmänt av

ökat djup/ökad komplexitet inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet
ökad bredd/ökad komplexitet inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet
mer betoning av analys och syntes i kurser på högre nivå.

Färdighetsmål och kompetensmål

När det gäller färdighetsmål och kompetensmål kännetecknas progression i studierna allmänt av

ökad självständighet
ökat ansvar för det egna lärandet
ökat ansvar i relation till ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet
bättre förmåga att kommunicera kunskaperna inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet.

Progression på grundnivå

På denna nivå innebär progression att studenten:

inom ett ämne/ämnesområde

fördjupar och/eller breddar sina kunskaper respektive det vetenskapliga förhållningssättet,

inom ett yrkesområde

skaffar sig successivt bättre kompetens samtidigt som han eller hon fördjupar sitt vetenskapliga förhållningssätt och sina ämneskunskaper.

Inom ett program kan

progression av kunskapsmål innebära ett ökat djup/ökad komplexitet respektive en ökad bredd/ökad komplexitet inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet liksom en större betoning av analys och syntes i kurser på högre nivå.
progression av färdighetsmål och kompetensmål innebära ökad självständighet, dvs. ett ökat ansvar för det egna lärandet, för ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet och en bättre förmåga att kommunicera kunskaperna inom ämnet/ämnesområdet och/eller yrkesområdet.

Progression på avancerad nivå

På denna nivå innebär progression att mål, innehåll, arbets- och examinationsformer präglas av:

en högre grad av självständighet
en högre grad av komplexitet i fråga om innehåll
ett större ansvar i relation till ämnesområdet och/eller yrkesområdet
en högre grad av intellektuell mognad och kompetens.

Att tänka på

Progressionen gäller alla tre kunskapstyperna, dvs. kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt. Genom progressionen av kunskaper och förståelse utvecklas även förmågan till analys och kritiskt tänkande. Progressionen av generella färdigheter innebär att studenten successivt genom utbildningen bl.a. får träna sin kommunikationsförmåga, utveckla sin självständighet liksom ansvaret för det egna lärandet.
Tydliga lärandemål i form av förväntat studieresultat ger lärarna möjlighet att bygga vidare på tidigare kurser och är därför en förutsättning för progression.
Då man planerar för progression av färdigheter behöver man inom ämnet/programmet tillsammans identifiera och specificera både vilka ämnesspecifika och yrkesmässiga färdigheter som ska tränas (se Färdighetsträning).
Utbildningen måste stödja studenterna i denna utveckling.
Progression är enklare att planera för när det rör sig om fördjupning av kunskaper. Vid breddning krävs det att bygga samman delar till en komplex helhet för att därigenom skapa progression.

[Upp]

Praktiska exempel

Progression av kunskaps och förståelsemål

Nedan exemplifieras progression från ämnet Statskunskap ur Vägledning för skrivande av kursplaner enligt Bolognamodellen, Uppsala universitet (pdf).

Grundnivå (motsvarande kandidatexamen)

Statskunskap, motsvarande 1-20 p, grundnivå (utdrag)

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

översiktligt beskriva den politiska styrelsen och förvaltningen i Sverige och andra länder
återge de väsentliga huvuddragen i den offentliga politiken och dess förändringar, särskilt i Sverige
diskutera former för politisk påverkan och statens uppbyggnad utifrån ett medborgarperspektiv
precisera den statsvetenskapliga uppgiften i relation till bl.a. filosofi, ekonomi och historia
i en kortare uppsats eller promemoria behandla en avgränsad frågeställning.

Statskunskap, motsvarande 21-40 p, grundnivå (utdrag)

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, svensk politik, jämförande politik, förvaltningspolitik alternativt internationell politik
diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning
redogöra för demokratibegreppets innebörd samt argument för och emot demokrati
redogöra för och diskutera demokratiproblem i förhållandet mellan demokrati, konstitutionalism och effektivitet, betingelser för övergång från ett auktoritärt styre till demokrati, samt hur demokratin förhåller sig till EU, feminism och den informationsteknologiska utvecklingen
i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt genomföra en opposition på en annan students uppsats

Utöver ovanstående utdrag som genom kursivering av de centrala verben visar skillnader mellan kunskapsnivåer på 1-20 respektive 20-40 poäng finns ytterligare skillnader som redovisas i rapporten och sammanfattas:

"Den senare nivån karaktäriseras av att studenten i allt högre grad ska visa självständighet genom att gå från att delta i seminariediskussioner till att kunna leda en sådan diskussion, att självständigt författa en kortare uppsats till att avgränsa, utforma och utföra en forskningsuppgift med relevans för teoribildningen på området. Till den avancerade nivån hör även att studenten ska kunna sätta in andras arbete i ett vidare teoretiskt perspektiv."

Läs exemplet i sin helhet samt exempel från andra ämnesområden i rapporten!

Progression av färdighetsmål

DiaNas utvecklingsstege för muntlig presentation, framförande

1. talar begripligt och tydligt, har viss kontakt med åhörarna

2. Använder kroppsspråket, är avslappnad och visar engagemang och närvaro

3. Varierar framställningen med många ickeverbala signaler, kan skapa engagemang och intresse

DiaNas utvecklingsstege för grupparbete, deltagaren

1. Inkluderar alla och deltar aktivt

2. Tar ansvar för sin del i kommunikationen och bidrar till att alla får komma till tals

3. Anpassar det egna agerandet efter gruppernas behov

[Upp]

Styrdokument

Ur Uppsala universitets pedagogiska program

1.3.2. En för studenterna tydlig progression i förväntade studieresultat vad gäller kunskaps-, färdighets- och kompetensmål ska finnas mellan grund- och avancerad nivå, liksom inom respektive nivå. På program där undervisningen bedrivs integrerat över ämnes-, institutions- och nivågränser (t.ex. yrkesinriktade program på avancerad nivå) kan dock en progression vad gäller såväl fördjupning som breddning, erhållas på programmet som helhet.

Ansvarig för genomförande: Lärare samt lärarkollegium
Ansvarig för att skapa förutsättningar: Ordförande i respektive fakultetsnämnd
Studenternas roll: Uppmärksamma läraren på om det inte sker en progression mellan olika moment/kurser vad gäller kunskaps-, färdighets- och kompetensmål.

Ur högskolelagen

9 § Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

[Upp]

Läs mer

Ny värld - ny högskola Prop. 2004/05:162. Utbildningsdepartementet (2005).

[Upp]